«Gutxi ordaintzen didate, baina izugarri gustatzen zait nire lana». Hizkuntza gehigarrien eskolak, errealitatea zalantzan jartzeko tokia

Published: Friday, 25 April 2025, 9:02 AM
Encarna Atienza

Hizkuntza gehigarrien eskoletan jarrera eta kulturartekotasun kritikoak garatuko badira, Diskurtsoaren Azterlan Kritikoen eta kulturartekotasun berrituaren suposizio teorikoetatik abiatu behar da, hiru gai hauei erreparatuz nagusiki: identitateen eraikuntza, bestetasunaren eraikuntza eta egitateen irudikapena. Hala, era askotako jarduera didaktikoak proposatuko dira hiru gai horien inguruan. Ikuspegi pedagogikotik, jarrera eta kulturartekotasun kritikoa garatzeak esan nahi du ikaskuntzaren erdigunean jarri behar dela nork bere buruari galderak egiteko, gauzak zalantzan jartzeko eta norbera ere zalantzan jartzeko gaitasuna; halaber, beste modu batera planteatu behar direla irakasleen eta ikasleen rolak, bai eta material didaktikoei heltzeko era ere. Azkenik, ikuspegi didaktikotik, sekuentzia didaktikoak bost fasetan antolatzeko planteamendua landuko da: aktibazioa, gauzak zalantzan jartzea eta gogoeta egitea, esanahi propioak ematea, informazioa biltzea eta eraldaketa soziala lortzeko ekoiztea (prosumizioa).

https://doi.org/10.54512/SNZK4387

Europar Batasunak kofinantzatutako Criterion Erasmus Plus proiektuaren baitakoa da proposamen hau.

Bibliografia (sakatu zabaltzeko)


Atienza, E. (2017). Los pligues de las palabras: la dimensión cultural e ideológica del léxico. In F. Herrera. (ed.), Enseñar léxico en el aula de español. El poder de las palabras (175-186. or.). Difusión.

Atienza, E. (2020). El desarrollo de la interculturalidad desde una perspectiva crítica en español como lengua extranjera: un estudio de una investigación-acción. Lenguaje y Textos, 52, 35-46. https://doi.org/10.4995/lyt.2020.12673

Aznar, J. (2015). Competencia crítica para inmigrantes no alfabetizados. [Master Amaierako Lana] Universidad Pompeu Fabra. https://www.educacionfpydeportes.gob.es/mc/redele/biblioteca-virtual/numerosanteriores/2015/memorias-master/joan-aznar-bertolin.html

Aznar, J. eta Atienza, E. (2024). Pedagogía crítica. In E. Gironzetti eta M. Lacorte, M. (ed.). The Routledge Handbook of Multiliteracies for Spanish Language Teaching: multimodalidad e interdisciplinariedad (91-103. or.) Routledge.

Bori, P. (2022). Estimular la conciencia crítica en el aula de español como lengua extranjera: una investigación-acción. Didáctica. Lengua y Literatura, 34, 71-81. https://doi.org/10.5209/dill.81349

Brown, H. D (2001). Teaching by Principles: An Interactive Approach to Language Pedagogy. Longman.

Cots, J. M. (2006). Teaching “with an attitude”: Critical Discourse Analysis in EFL teaching. ELT Journal, 60(4), 336-345. https://doi.org/10.1093/elt/ccl024

Crookes, G. (2012). Critical Pedagogy in Language Teaching. In L. Ortega (ed.), The Encyclopedia of Applied Linguistics. Blackwell. https://doi.org/10.1002/9781405198431.wbeal0284.pub3

Dervin, F. (2016). Interculturality in Education: A Theoretical and Methodological Toolbox. Palgrave Macmillan.

Dervin, Fred (2023). The Paradoxes of Interculturality. A toolbox of Out of the box. Ideas for Intercultural Communication Education. Routledge.

Dervin, F., M. Paatela-Nieminen, K. Kuoppala eta A-L. Riitaoja. (2012). Multicultural Education in Finland: Renewed Intercultural Competences to the Rescue? International Journal of Multicultural Educations, 14 (3), 1–14. https://doi.org/10.18251/ijme.v14i3.564

Europako Kontseilua. (2005). Ikaskuntza, irakaskuntza eta ebaluaziorako Europako Erreferentzia Markoa. HABE eta Eusko Jaurlaritzako Hezkuntza, Unibertsitate eta Ikerketa saila. [Jatorrizko lana 2001ean argitaratua]. https://doi.org/10.54512/EEMB-2005

Europako Kontseilua. (2022). Hizkuntzen Europako Erreferentzia Marko Bateratua: ikaskuntza, irakaskuntza eta ebaluazioa – Liburu osagarria. HABE. [Jatorrizko lana 2020an argitaratua]. https://doi.org/10.54512/EEMBLO-2022

Fernández Martínez, D. (2012). Critical Learning: Critical Discourse Analysis in EFLTeaching. Journal of Language Teaching and Research, 3(2), 283-288. https://doi.org/10.4304/jltr.3.2.283-288

Gadamer, H. G. (1991) [1960]. Verdad y Método I, Fundamentos de una hermenéutica filosófica. Sígueme.

Gasca Jiménez, L. (2017). El desarrollo del pensamiento crítico y de una conciencia social crítica: metodología y prácticas pedagógicas de un curso de nivel intermedio B1 de ELE. International Journal of Foreign Languages (6),9–30. https://raco.cat/index.php/RILE/article/view/328547

González, J. eta Atienza, E. (2024). Transitar fronteras en el aula de ELE: qué dicen los documentos oficiales de enseñanza de lenguas adicionales. In F. Trujillo eta B. Cortina-Pérez (koord.), Estudios sobre y desde la frontera, (393-408. or.). Dykinson.

Gray, J. (2013) (ed.). Critical Perspectives on Language Teaching Materials. Palgrave Macmillan.

Holliday, A. (2010). Cultural descriptions as political cultural acts: an exploration. Language and Intercultural Communication, 10(3), 259-272. https://doi.org/10.1080/14708470903348572

Holliday, A. (2011). Intercultural Communication and Ideology. Sage

Holliday, A., Hyde, M. eta Kullman, J. (2004). Intercultural communication: An advanced resource book. Routledge.

Lacorte, M. eta Atienza, E. (2019). Dimensiones críticas en la enseñanza del español. In J. Muñoz Basols., E. Gironzetti eta M. Lacorte (ed.), The Routledge Handbook of Spanish Language Teaching: metodologías, contextos y recursos para la enseñanza del español L2 (137-150. or.). Routledge.

Leal Carretero, F. (2003). ¿Qué es crítico? Apuntes para la historia de un término. Revista Mexicana de Investigación Educativa, 8(17), 245-261.

López, C. eta Martín Peris, E. (2010). La competencia crítica en el aula de español L2/LE: textos y contextos. In J. de Santiago Guervós, H. Bongaerts, J. Sánchez Iglesias eta M. Seseña Gómez (ed.) Del texto a la lengua: la aplicación de los textos a la enseñanza-aprendizaje del español L2-LE (507-516. or.). ASELE.

Martín Peris, E. (2009). Nuevas perspectivas sobre la comprensión auditiva en el aula de ELE. Mosaico. Revista para la promoción y apoyo a la enseñanza del español, 24, 5-13.

Paredes, L. (2021). Prácticas pedagógicas que promueven la justicia social en el aula de español. In P. García Guirao (koord.), Redefinir la enseñanza-aprendizaje del español LE/L2 (107-120. or.). Octaedro

Pennycook, A. (2001). Critical Applied Linguistics: A Critical Introduction. Lawrence Erlbaum.

Piller, I. (2011). Intercultural Communication. Edinburgh University Press.

Risager, K. (2018). Representations of the World in Language Textbooks. Multilingual Matters.

Siegel, M. eta Fernández, S. (2000). Critical approaches. In M. Kamil, P. Mosenthal, P. D. Pearson eta R. Barr (ed.), Handbook of reading research 3 (141-151 or.). Routledge.

Thornbury, S. (2013). Resisting Coursebooks. In J. Gray (ed.), Critical Perspectives on Language Teaching Materials (204–223. or.). Palgrave Macmillan.

Van Dijk, T.A. (1998). Ideology: A Multidisciplinary Approach. Sage.

Wallace, C. 1992. Critical Language Awareness in the EFL classroom. In N. Fairclough (ed.), Critical Language Awareness (59-92. or.) Longman.


Show comments

Other interesting content

Gaitasun kritikoa eskolan

Gaitasun kritikoa eta adeitasun linguistikoa hizkuntzen eskolan

"Campamento Norte" webgunean Lola Torresek hizkuntzen ikasgelan pentsamendu kritikoa eta adeitasun linguistikoa lantzeko proposamen bat aurkeztu du. Egileak azaldu du hizkuntzak pentsamenduan eta harremanetan eragina duela, eta ikasleek diskurtsoaren ondorioak ulertzen eta hizkuntza modu kontziente, kritiko eta errespetuzkoan erabiltzen ikasteko estrategiak proposatu ditu. Sarreran adierazitakoak badu lotura e-Hizpiden argitara emandako Encarna Atienzaren artikulu batekin.